Vad indexklausulen säger
Klausulen pekar ut ett index, till exempel konsumentprisindex, ett tjänsteprisindex för branschen eller ett arbetskostnadsindex. Den anger också en basmånad, alltså den månad vars indextal priset utgår från, och hur ofta priset ska justeras.
Många klausuler har dessutom begränsningar: ett golv som säger att priset aldrig sänks, ett tak för hur mycket det får höjas och ibland en tröskel som måste passeras innan någon justering görs.
Formeln
Grundregeln är att priset ändras lika mycket som indexet har ändrats sedan basmånaden. Nytt pris är baspriset multiplicerat med kvoten mellan det nya indextalet och basindextalet.
Ett exempel: baspriset är 21 700 kronor per månad, indextalet för basmånaden är 125,0 och det nya indextalet är 129,0. Kvoten är 129,0 delat med 125,0, alltså 1,032. Det nya priset blir 21 700 gånger 1,032, vilket är 22 394 kronor. Höjningen är 3,2 procent.
Basmånad och kedjning
Det finns två sätt att räkna vidare år två. Antingen jämförs alltid med den ursprungliga basmånaden och det ursprungliga priset, eller så blir förra årets indexmånad ny bas och förra årets pris nytt baspris. Det senare kallas kedjning.
Utan golv och tak ger de två sätten samma resultat. Med golv eller tak kan de skilja sig, så det är värt att läsa vad avtalet faktiskt säger.
Avisering
Vissa avtal kräver att motparten meddelas om justeringen en viss tid i förväg. Missas fristen kan rätten till höjningen gå förlorad för perioden. Aviseringsdagen är därför lika viktig som själva justeringsdagen.
Vanliga misstag
De flesta fel handlar inte om matematiken utan om underlaget.
- Fel indexserie eller fel månad, till exempel senast publicerade tal i stället för den månad avtalet anger.
- Golv och tak glöms bort när beräkningen görs i ett kalkylark.
- Betalplanen räknas upp men inte prislistan för tilläggsarbeten.
- Priset ändras i avtalet men inte på orderraderna, så att fakturan går ut med det gamla beloppet.
- Indexeringen görs flera månader för sent och ingen retroaktiv justering faktureras.